Arbetslöhet bland ungdomar måste tas på allvar

Danmark och Tyskland nämns ofta som exempel på länder med system för lärlingsanställningar, vilka framgångsrikt har motverkat ungdomsarbetslösheten.

För Danmarks vidkommande var ungdomsarbetslösheten mycket låg fram till lågkonjunkturen 2009.

Därefter har den ökat markant; mellan 2007 och 2011 skedde närapå en fördubbling av andelen arbetslösa ungdomar.

Mot bakgrund av detta kan det te sig motsägelsefullt att beskriva de danska åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet som framgångsrika.

Riksdagens utredningstjänstens bedömning är dock att ökningen i Danmark är konjunkturell och inte kunnat motverkas av t.ex. lärlingssystemet.

I motsats till detta beskrivs den långvarigt höga svenska ungdomsarbetslösheten som ett strukturellt problem som delvis skulle kunna avhjälpas om de ungas arbetsmarknadsinträde underlättades med rätt åtgärder.

Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity har under 2000-talet återkommande varit föremål för studier och diskussioner, inte bara i Sverige utan även inom EU och OECD. Modellen, som syftar till att förena flexibilitet på arbetsmarknaden med arbetstrygghet för de enskilda, har tre komponenter:

 flexibla uppsägningsregler som gör att företagen kan anpassa arbetsstyrkan efter variationer i efterfrågan och produktion utan större kostnader
generöst ersättningssystem vid arbetslöshet vilket gör att den individuella risken för inkomstbortfall minskar
 aktiv arbetsmarknadspolitik som del stärker den enskildes kvalifikationer och möjligheter att få ett nytt jobb och dels säkerställer att de arbetslösa verkligen står till arbetsmarknadens förfogande.
Unga arbetslösa med rätt till arbetslöshetsersättning och som saknar formella kvalifikationer har efter sex månaders arbetslöshet inom de senaste nio månaderna rätt och plikt till utbildning i minst 18 månader.
Senast efter tre månaders arbetslöshet kallas den unge till ett samtal på arbetsförmedlingen där man värderar om den unge kan förmedlas ett arbete.

Kontakten ska ske tidigare om den arbetslöse har kompetens inom ett flaskhalsområde. En s.k. ”jobbplan”, en individuell handlingsplan, utarbetas där det framgår vilken typ av erbjudande om utbildning arbetsförmedlingen kommer att ge om personen fortfarande är arbetslös efter sex månader.

Efter fyra månaders arbetslöshet börjar arbetsförmedlingen att förbereda insatsen.

Arbetet med att hålla arbetslösheten nere i Tyskland utgår i stor utsträckning från en aktiv arbetsmarknadspolitik. En majoritet av de arbetsmarknadspolitiska programmen finansieras av den federala regeringen och regleras i federal lag.

Den huvudsakliga förklaringen till att Tyskland har en relativt låg ungdomsarbetslöshet anses dock, av t.ex. OECD, vara det väl utbyggda lärlingssystemet. Ett av skälen är att lärlingsutbildningen omfattar en stor andel ungdomar i Tyskland.

Lärlingsutbildningar
Danmark:
En viktig beståndsdel i lärlingsutbildningssystemet i Danmark är kontraktsplikten.

Lärlingskontraktet innehåller regler om arbetsvillkor och lön; en provanställningsperiod på tre månader gäller i alla lägen.

Lön utgår under utbildningstiden även när lärlingarna bedriver studier på en yrkesskola och finansieras enligt vad som framgår ovan.

Lärlingslönen motsvarar ca 50 procent av lägstalönen för en utbildad arbetare; lönen bestäms i kollektivavtalsförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Tyskland:

I Tyskland sker inlärningen dualt, dvs. dels i företag, dels i yrkesskolor.

Utbildningen varar normalt sett i tre år, men för vissa yrken krävs enbart en tvåårig utbildning.

Arbetsplatsförlagt lärande kombineras med skolförlagda studier enligt ett veckoschema; yrkeseleven vistas i regel två veckodagar i en yrkesskola och tre veckodagar på en arbetsplats.

Lärlingarna är vanligtvis mellan 16 och 18 år i början av utbildningsperioden och för att bli lärling måste man ha avklarat den obligatoriska grundskolan.

En majoritet av dem som påbörjar lärlingsutbildning har dock några terminer på den gymnasiala nivån bakom sig eller avklarad Abitur (ung. studentexamen).

Det övergripande syftet med lärlingsutbildningen är att tillhandahålla en bred yrkesutbildning som ger de kvalifikationer och den kompetens som krävs för att arbeta inom ett av de yrkena som ingår i systemet. Lärlingsplatser finns i både privat och offentlig sektor.

Företagarrådet kommer att driva vidare dessa frågor och återkommer med konkreta förslag.

Annonser