Program För Hållbar Jämställdhet i Halmstad

 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

Verksamhetsförbättringar som leder till jämställdhet för medborgaren 

  

Verksamhetsförbättringar som leder till jämställdhet i skolan för flickor och pojkar 

Jämställdhetsutvecklarnas insatser har syftat till att aktivt stödja och styra i processer mot en 

kunskapsbaserad, målinriktad och hållbar jämställdhetsintegrering i Halmstads grundskolor. 

Arbetet har bestått av att fortbilda och att handleda rektorer och pedagoger genom att  

synliggöra (lagar, styrdokument), kartlägga skolornas inre och yttre miljö, ge stöd i analys av 

kartläggningar och sedan medverka vid skrivningar i handlingsplaner och utvärderingar. 

Modeller och verktyg som jämställdhetsutvecklarna använt sig av är bl.a. härskartekniker, 

husmodell, analysmodell, genusanalys, könskonsekvensanalys, kollegahandledning, 

handlingsplaner… 

 

Konkret verksamhetsförbättring genom jämställdhetsintegrering – så låter Program för 

Hållbar Jämställdhets övergripande målformulering; men blev det så? Den begränsade 

projekttiden gör det svårt att se omedelbara effekter.  

Att tillsammans inleda ett processarbete – så är syftet formulerat och här är vi övertygade om 

att utveckling skett vilket framgår av utvärderingar. 

 

På de 26 skolor som vi har samarbetat med har vi fortbildat 24 i härskartekniker kopplat till 

genusordningen, 18 skolor har genomfört husmodellen, 4 skolor har könsuppdelad 

kartläggning med enkät, 6 skolor i normkritik + 300 personer har deltagit i särskilda 

föreläsningar och seminarieserie. All personal har erbjudits föreläsning och seminarier i 

normkritik.  

 

Nedanstående syns i påbörjade arbeten och effekten utvärderas vartefter: 

* På en av Halmstad grundskolor, har efter användandet av husmodellen framkommit att 

fokus för jämställdhetsarbetet ska vara: hur talutrymme fördelas mellan flickor och pojkar. 

Vid kartläggning (husmodellen, filmning och observationer på varandras lektioner), som 

utfördes av såväl pedagoger som elever, framkom att uppfattningen om fördelningen inte var 

lika, och i handlingsplaner beskrevs åtgärder. Utfallet av dessa åtgärder har vi inte ännu 

kunnat se, utvärderingsdatum är satt till terminsskiftet.  

* En annan skola har efter satsningen ökat pojkars och flickors inflytande genom gemensamt 

framtagna rastaktiviteter med vuxendeltagande och utveckling av miljön i uppehållsrummet. 

* En skola visar på större medvetenhet, efter könsuppdelad kartläggning av 

trygghetsuppfattningen, och har gjort förändrade rutiner i kapprummet, genom ökad 

vuxennärvaro.  

* En skola har efter kartläggning av flickor och pojkars trygghet på rasten, förändrat sitt 

rastvärdschema. De har försett rastvärdarna med västar för att synliggöra sin roll och utarbetat 

plan för hur rastvärdarna ska röra sig över skolområdet. Rastvärdarna ska ha förbandslåda 

med ut, detta för att inte avvika enbart för att hämta plåster.  

* En skola har integrerat husmodellen i likabehandlingsplanen och gör årligen könsuppdelad 

kartläggning med analys av hur pojkars och flickors skolvardag ser ut. Könsuppdelad 

elevenkät ingår också i likabehandlingsarbetet. Stödfrågor med jämställdhetsperspektiv finns i 

analys. Ändrade rutiner i bl.a. omklädningsrum, rastvärdsschema och kapprum har lett till att 

pojkars och flickors trygghet har stärkts. 

* En skola har utarbetat rutiner för ökad trygghet för pojkar och flickor, genom planering av 

förflyttningar av elevgrupper, vuxennärvaro på raster och bemötandet i skolans tambur.  

* En skola har infört rutiner med regelbundna samtal -elevråd, klassråd, elevsamtal för att 

kontinuerligt arbeta medvetet med likabehandling. 

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

* En skola har gjort förändringar, utifrån flickor och pojkars upplevelser av otrygghet i 

matsalen med tidsfördelnings-schema, breddning av trånga passager m.m.. 

* En skola har förändrat den fysiska miljön i idrottshallens omklädningsrum, då 

kartläggningen visade på otrygghet för flickorna, vid förflyttning mellan omklädning och 

dusch.  

* En skola har förändrat formuleringar i blanketter som skickas till föräldrar, då kartläggning 

visat på att blanketten innehöll traditionell formulering (pappa-mamma) 

* En skola har uppmärksammat, efter analys av filmning i klassrummen. att de i sitt 

bemötande av barngrupper, namnger varje pojke medan flickor gruppanges. 

* En skola har genomfört en enkät uppdelad utifrån kön. Denna har analyserats uitfrån ett 

genusperspektiv. Åtgärder har genomförts så att tjejer och killar skall få likvärdig och trygg 

skolmiljö. Arbetet har integrerats i skolans årsplanering där varje lärare får stöd att tolka 

resultatet av ett team som har fått handledning i genus och jämställdhet. 

* En skola har infört en rutin, med en pärm, för jämställdhetsarbetet innehållande: 

dokumentation, kartläggning, teoretisk förankring och handlingsplaner.  

 

 

 

* Jämställdhetsutvecklarna har medverkat i arbetet med att göra genusanalys i de nationella 

proven i Halmstads grundskolor åk.9. 

* Genusanalys har också gjorts i enkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitik) av 

fritid, skola, politik, samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. 

* Jämställdhetsutvecklarna har medverkat i framtagandet av en förvaltningsövergripande 

blankett för utredning av trakasserier och kränkningar. 

 

I arbetet inom projektet har en metodbok för jämställdhetsintegrering  utarbetats 

Boken har fått titeln SynKAAR Alltjämt. 

 

SynKAAR står för: 

 Synliggöra kunskap – Vad, Varför; Hur 

 Kartlägga – Husmodell/observation 

 Analysera – Analysmodell med könskonsekvensanalys och genusanalys 

 Agera – Nuläge till nyläge 

 Resultat – Presentera och följa upp  

 

 

Införande av könsuppdelad statistik 

Beslut från förvaltningsledning att all statistik ska vara könsuppdelad. Ett steg till att 

jämställdhetsintegrera förvaltningens utveckling. Tidigare togs endast statistik fram på 

barn/elever. Därmed fanns ingen möjlighet att kartlägga effekterna av förvaltningens service 

för män och kvinnor. Utvecklingsavdelning upptäckt brister i sitt arbete då de gjort 

uppföljningar på resultaten i de nationella proven. Nya frågor har ställts och 

utvecklingsinriktningar kan utvecklas för jämställda resultat.   

  

3R skolkontoren upptäckt av jämställt bemötande som var ”goodenough”  

Skolkontoren upptäckte at de hade ett gott jämställt bemötande oberoende om det är en 

kvinna eller man som ringer. Utvärderingen har också höjt kunskapen och medvetandet kring 

att bemötandet kan förändras i interaktion med medborgaren beroende på kön. 

Kartläggningen visade på ett bemötande som var ”good-enough”.  

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

 

Det man hittade som ledde till förbättring var på den blankett för anmälan av barnomsorg som 

används inom BUF/Halmstad Kommun. Vid det första seminarietillfället berättade personalen 

vid ett skolkontor att man vid genomgång av obetalda räkningar till kronofogden upptäckt att 

en stor majoritet av dessa gällde kvinnor. Detta härleddes till utformningen av den egna 

blanketten inför anmälan om barnomsorg. Halmstad kommun hade på denna blankett 

moderns namn först och skickade automatiskt räkningen till modern. Blanketten ändrades till 

att handla om ”vårdnadshavare 1” respektive ”vårdnadshavare 2”. Resultatet som redovisades 

vid metodseminarium två visade att som ”vårdnadshavare 1” sätts oftast moderns namn och 

räkningen gick automatiskt till ”vårdnadshavare 1”. Vid seminarium 2 och 3 diskuterades hur 

blankettens utformning framledes skall ändras så att vårdnadshavarna själva aktivt tar 

ställning till vilken av vårdnadshavarna som skall ha räkningen och att det framgår att det 

råder ett solidariskt betalningsansvar. På blanketten klargörs tydligt numer att båda 

vårdnadshavare har betalningsansvar och inte endast räkningsmottagaren.  

 

 

Strategi – så här gjorde vi 

 

3R på skolkontoren  

Skolkontoren använde sig av 3R och utbildning tillsammans med Gertrud Åström och 

Catharina Alpkvist. De kartlade inkommande telefonsamtal och bemötandet i dem. 

Tidsåtgång, problemlösning och vidarekopplingar var variabler som mättes allt uppdelat på 

kön. 

  

Utvärdering av styrsystem 

Arbetet med att utvärdera styrsystemen utfördes av Alpkvist AB. Utvärderingen pekade på en 

rad brister i styrningen. Utvärderingen har gett BUF/Halmstad Kommun ny kunskap om 

utvecklingsområden för jämställdhet. De brister som utvärderingen pekade på blev startskottet 

för ett kvalitetsförbättrande arbete där könsuppdelad statistik har blivit ett viktigt verktyg. 

Kunskapen om hur en jämställd verksamhet ser ut och fungerar har medvetandegjorts. 

Exempelvis kan det stora matematikutvecklingsarbetet som bedrivs i Halmstads kommunala 

skolor idag stoltsera med jämställdhetsintegrerat resultat. Att ständigt påtala flickors och 

pojkars studieresultat och inlärning känns självklar idag. Vid redovisning inför andra 

kommuner och ansvariga vid SKL undrar man om det verkligen spelar någon roll. 

Jämställdhet är i detta fall en kunskapsfråga.  

 

Utbildning, Kartläggning, Handledning i skolorna 

Utbildningsinsatser i form av föreläsningar, handledningar, seminarier och workshops har 

erbjudits förvaltningens samtliga pedagoger och rektorer. I samarbetet med 26 av Halmstads 

36 grundskolor har fokus varit att synliggöra, kartlägga, analysera och reagera för resultat. 

 

I ett första planeringsmöte med rektorer planeras arbetet utifrån innehåll och omfattning. 

Pedagoger och rektorer möter vi på studiedagar i hel eller halvdagsföreläsningar och 

handledning sker i arbetslag, trygghetsteam m.m.. 

Kunskaper om skollagen, diskrimineringslagen, härskartekniker, genusordning och 

genusteorier är viktiga byggstenar i arbetet. 

Kartläggning av flickors och pojkars skolmiljö görs utifrån Jämo:s husmodellen, filmning, 

observationer, enkäter m.m. och analysen styr fortsättningen av hur skolan ska reagera och 

agera.  

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

 

Hur bra var vi  

Utvärdering av Jämu- Jämställdhetsutvecklare i skolan 

Utvärderingen av Jämu är utförd av Elfte Steget. 

 

Alltjämt Halmstad är ett projekt som inte marknadsfört sig som ett sådant. Skolorna har 

uppfattat att de på order, alternativt som ett erbjudande, från kommunen fått möjlighet att 

anlita genuspedagoger. Ingen av rektorerna eller pedagogerna kände till projektnamnet eller 

att de ingick i ett större projekt. Förvaltningsledningen har varit otydlig i det sammanhanget. 

Eftersom det inte gått ut några klara direktiv för vad samarbetet med genuspedagogerna skulle 

leda till, så har varje skola gjort sin en egen tolkning och satt upp mål för detta. En del skolor 

har stannat vid arbetsmiljö- och trygghetsaspekten och tyckt det varit en lättnad att inte gå in i 

genus. Några uttryckte det som att genus handlar inte bara om kön, inte bara om dockor och 

bilar eller ljusblått och rosa utan att helt klargöra vad genus är för dem. En minoritet av 

skolorna har tagit genusklivet. Om centrala satsningar ska få en klar gemensam inriktning 

måste ledningen vara tydligare med att informera om mål och vilken förväntan man har på 

deltagarna. Det finns en kultur med visst inslag av frihet i hur order tolkas på flera nivåer, 

både när det gäller förvaltning – rektorer och skolledning – pedagoger.  

 

Tre företeelser framträder som utgångspunkt för de olika skolornas insatser. Några har tagit 

fasta på tryggheten och att motverka kränkningar, andra har haft som mål att få ordning på sin 

likabehandlingsplan och ytterligare några att utveckla jämställdheten. HUS-modellen som 

varit det mest uppskattade inslaget gör det samtidigt möjligt att kringgå genus. Flera har 

nämligen valt att inte göra kartläggningen uppdelad per kön varför det blir ett trivselverktyg 

utan genusperspektiv. Man tar fasta på otrygga miljöer och åtgärdar det och eftersom det är en 

behjärtans värd insats så kan man känna sig nöjd med det.  

 

Många skolor har börjat fundera över genus och blivit mer uppmärksamma. HUS-modellen 

gör att fokus hamnar på eleverna och mindre på pedagogernas förhållningssätt. Inslaget om 

härskartekniker har varit uppskattat och där har flera sett genusinslag. Även här är det 

elevernas beteende som är i centrum. Eftersom det är ansträngande att granska sig själv och 

sitt förhållningssätt så är det lättare att titta på eleverna och göra ändringar på den nivån. En 

fråga att ställa sig är hur man skulle kunna göra för att fokus mer hamnar hos pedagogerna. 

Eleverna stannar en kort tid och drar sedan vidare, medan pedagogerna ständigt möter nya. 

Pedagogerna är skolans investering och har de fått en genusmedvetenhet kommer det att 

påverka elevkull efter elevkull.  

 

De resultat som märks är först och främst att HUS-modellen gett skolorna ett konkret verktyg 

för att göra en kartläggning som de kan grunda målen i likabehandlingsplanen på. Flera har 

också vidtagit åtgärder som dykt upp i kartläggningen. Ingen skola upplever en synlig 

förändring när det gäller jämställdheten bland eleverna utan vinsterna visar sig i att man kan 

göra en bättre likabehandlingsplan utifrån kränkningar och trakasserier rent generellt. De 

centrala jämställdhetsmålen är alltså inte uppfyllda.  

 

Metodval och genomförande har upplevts som mycket tillfredsställande utifrån varje skolas 

tolkning av sina mål. Upplägget har ansetts mycket bra. Det har varit konkret och lämnat 

verktyg efter sig. Genuspedagogernas insats har varit utomordentligt uppskattad. De har varit 

kompetenta, proffsiga, entusiastiska, lagt sig på rätt nivå och bemödat sig om att ta fram just 

den hjälp som varje skola efterfrågar. De har vidare varit duktiga på att strukturera 

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

likabehandlingsarbetet för skolorna och styrt upp det hela tidsmässigt. Såväl rektorerna som 

pedagogerna lovordar deras insats. Dock har genuspedagogerna inte drivit genusfrågan på de 

ställen där man valt att ha ett annat fokus.  

 

 

Nedan följer en uppräkning av faktorer som skolorna tycker hjälper dem respektive 

motarbetar dem i ett sådant här förändringsarbete. 

 

Framgångsfaktorer 

 

 Entusiastiska och kompetenta genuspedagoger. 

 

 Att tid till pedagogerna avsätts för reflektion och planering. 

 

 Att genus har en ruta i organisationen. Till exempel som en stående punkt på 

dagordningen på personalmöten, klassråd och elevrådsmöten. 

 

 Att det finns lektionsutrymme att arbeta med genus. Till exempel 

livskunskapslektioner.  

 

 Att det finns en koppling till likabehandlingsplanen som ändå måste göras.  

 

 Konkreta övningar och lektionstips. 

 

 Det stöd som genuspedagogerna utgjort som bollplank, idésprutor och servande med 

material. 

 

 

Fallgropar 

 

 Projektet krockar med annat som upplevs som viktigare och där resultatet blir synligt 

för elever, föräldrar och ledning. Till exempel LPP och skriftliga omdömen. 

 

 Insatsen löper under för kort tid – man hinner aldrig se resultat. 

 

 Det har varit svårt tränga igenom individperspektivet och pedagogernas egna 

föreställningar om biologiska förklaringar. 

 

 Att ledningen inte driver genusarbetet. 

 

 Pedagogerna ser inte att de kan få den långsiktighet som behövs för den här sortens 

arbete. De vet inte vad som händer nästa läsår. ”Då är det säkert något nytt!” som  

någon uttryckte det.  

 

 De har haft möjlighet att missa hela genusinslaget tack vare kopplingen till 

likabehandlingsplanen och det fokus man gjort på kränkningar och elevernas 

välbefinnande.  

 

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

Oavsett om skolorna har tagit genus- eller trygghetsperspektivet har detta projekt lämnat 

avtryck och skolorna anser att de har fått något bra ut av det. De allra flesta har gjort en 

koppling till likabehandlingsplansarbetet och styrt upp sina rutiner. De upplever ett stort stöd 

av genuspedagogerna och önskar att deras funktion skulle permanentas i kommunen. Det blir 

tydligt hur komplext och omspunnet med föreställningar genus är. Frågan berör djupa 

värderingar och det egna identitetsskapandet och det är oundvikligt att bli berörd även på ett 

personligt plan. Att bli genusmedveten är en process som tar lång tid och kräver kunnig och 

ödmjuk ledning längs vägen. Om skolorna ska nå Halmstad kommuns jämställdhetsmål så 

behövs det fortsatt stöd och klara riktlinjer uppifrån.  

 

Lärdomar – det här blev som vi tänkt och detta har vi fått omvärdera  

 

Fokusering på jämställdhet och jämställdhetsintegrering blev den ledstjärna som höll hela 

vägen och därför blev som vi tänkt. Annat som vi också kände att vi hade vetskap om var att 

förändringar tar tid och att verksamhetsansvarig ledares roll är ovärderlig för utveckling. 

Projektmedlemmarnas positiva och engagerade attityd är en framgångsfaktor. De olika 

kompetenserna i gruppen har utnyttjats positivt och effektivt till projektets fromma. 

Arbetsplatsens utformning och läge spelar roll. 

Att reflektion och utvärdering efter utbildning och handledning är en nödvändighet för att 

kunna följa den ”röda tråden” och därmed styra, störa och stötta i processer för utveckling är  

också en förtrogenhet vi har.  

 

Vi insåg tidigt vikten av en modell för arbetet. Vi utarbetade  SynKAAR  (synliggöra, 

kartlägga, analysera, agera, resultat) som utgår från jämställdhet: Vad, varför och hur?  

 

Utbildningarnas innehåll ska ha en tydlig programlogik. Innehåll, tidsomfattning (antal 

tillfällen, tid varje gång o.sv..) och plats ska presenteras vid start. Täta träffar är det optimala. 

Utvärderingar påvisar att halvdagshandledningar och arbetslagsträffar under ordinarie 

arbetstid har är att föredra framför heldagar eller arbetsplatsträffar kvällstid. 

Innehållet i utbildningarna ska vara anpassade till varje enskild skolas behov.  

Vi har, vid planering, i samarbete med rektor försökt få fatt på enhetens behov och nivå vad 

gäller att medvetandegöra lagar och styrdokument före start av utbildning/handledning. Att 

kunna gå från nuläge till nyläge kräver kartläggning och analys även i ett planeringsstadium. 

Vårt verktyg SynKAAR har varit tydligt för att se ett mönster i varje fortbildningsomgång, 

 

 

Vi har fått omvärdera vårt arbete med skolornas likabehandlingsplaner. Istället för att gå in 

med samtliga diskrimineringsgrunder på en gång skulle vi ha rett ut och renodlat begreppen 

kön, genus och jämställdhet mycket tydligare. 

Den avgränsade projekttiden har inte enbart varit av ondo, tiden har utnyttjats till fullo och har 

manat till snabb handling. 

 

Kartläggning med husmodellen har varit effektiv och framgångsrik, den har förespråkats 

positivt i samtliga handledningar, där den ingått. Dock har vi fått omvärdera delar i vår 

presentation, då kartläggningen i de flesta fall fokuserats på eleverna. Lärarnas roll har inte 

synliggjort tillräckligt. Analysen har kommit att hamna på eleverna och inte på pedagogernas 

egen roll i skolans jämställdhetsarbete. 

Vi har fått syn på (kanske inte omvärderat) vikten av att teorier ska kopplas till praktiska 

övningar och yrkespraxis. 

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

Något som också har spelat roll och som varit en ögonöppnare i hur jämställdhetsintegrering 

kan göras var när vi utvecklade Halmstads tre prioriterade målområde.  

 

En annan lärdom är att bäst effekt ges vid arbete i mindre grupper. Fokus på genus och 

jämställdhet inom den egna organisationen måste vara mycket tydlig, då vi har upptäckt att 

det finns en tendens att dels lägga frågan om genus och jämställdhet utanför den egna 

organisationen och dels för att det finns många andra punkter som lyfts vid en kartläggning av 

skolmiljön som förvisso är intressanta men som inte leder till någon genusförändring. 

 

En annan lärdom var att vi utgick från att förkunskaperna hos rektorer och pedagoger var 

större då jämställdhet har funnits med i styrdokumenten för skolan sedan 1969. 

 

För att få genomslag krävs ett mycket tydligare fokus på just ojämställdhet inom den egna 

verksamheten. Det är det som skapar drivkraft framåt. För att kunna göra det krävs det att 

skolans verksamhet utvärderas i mycket högre utsträckning än idag och att det som görs är 

uppdelat på variabeln kön. Därför krävs det 1) att rektorer genomför utvärderingar av den 

egna verksamheten 2) att det finns variabler och nyckeltal som mäter ojämställdhet för att 

synliggöra att det finns ojämställdhet i den egna verksamheten. 

 

 

Följande variabler har betydelser för utfallet av satsningen.  

 

Plattform för kvalitetsutveckling  

Projektet har bedrivits i olika verksamheter med olika strukturer och kulturer. Varför vissa skolor 

når långt och andra inte når så långt har bl.a. med dess inre struktur och kultur att göra.  

Rutiner för verksamhetsutveckling varierar. En del skolor har kontinuerliga veckomöten där 

verksamhetsutveckling och problemlösning är centrala. Där är personalen van vid att samtala om 

den egna verksamheten och har dessutom förmåga att problematisera utifrån olika teoretiska 

synsätt. Dessa skolor kan påvisa fler effekter i jämställdhetsarbetet. Brister i rutiner för 

kvalitetsarbete utgör ett hinder för arbetslagen. Ovana att samtala kring verksamheten och de inre 

problemen blir en svårighet som först måste övervinnas. Diskuteras inte verksamheten utifrån ett 

professionellt perspektiv tappas möjligheten att teoretisera om den samma. Jämställdhetsarbetet 

blir då ett problem som läggs utanför den egna verksamheten. Kontentan är att kollektiva 

problem kräver kollektiva lösningar. Om jag inte upplever eller ser ojämställdheten så kan jag 

heller inget göra, men tillsammans kan jag få syn på andras villkor och förändra lite av min egen 

verksamhet för att underlätta för mina medmänniskor. Den inre kulturen på arbetsplatsen har 

också betydelse. Det kan finnas rutiner kvalitetsarbete och professionella samtal men kulturen 

inom gruppen tar död på den öppenhet som behövs för att bryta mönster. Eftersom 

ojämställdhet handlar om att någon har makt och någon vill ha del av den kan det bli en  

prestigefråga eller att människor känner att deras position hotas. Det tar tid att bryta igenom en 

sådan kultur. Särskilt om den informella maktnormen sammanfaller med en person som har 

formell makt. En plattform är nödvändig för att lyckas jämställa en verksamhet. Om något ska 

utvecklas är det plattformen där kvalitetsutveckling och professionella samtal kan äga rum. Denna 

plattform behöver, för att bli av hög kvalité, en jämställd kultur och struktur och modet att lyfta 

frågor om normer och värden. 

  

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

Enheternas storlek  

När vi tittade tillbaka på projekttiden kunde vi se att de bättre resultaten ofta återfanns på de 

mindre skolenheter som deltagit i Alltjämt Halmstad. Varför exakt det blir så vet vi inte med 

säkerhet men vi har aningar om att storleken har betydelse för just de ovan beskrivna samtalen 

och de plattformar som behövs. En analys vi har gjort är att personal och arbetsledning i en liten 

organisation kommer varandra närmare vilket underlättat jämställdhetsarbetet. Dessutom blir inte 

flickor och pojkar i verksamheten anonyma som de kan bli i större enheter. Problem hinner 

kanske inte växa sig stora innan de uppmärksammas på en mindre enhet. Dessutom blir det inre 

kvalitetsarbetet ofta allas interna uppgift då de mindre enheterna många gånger är lokaliserade i 

kommunens ytterområden. Det är p.g.a. den geografiska placeringen som de hamnar utanför den 

centrala organisationens kvalitetsarbete. I ytterområdena blir arbetsledningen extra viktig för att 

sammankoppla de centrala målen med den lilla geografiskt isolerade enheten. 

 

 

Tydligare mandat skulle kunna ge bättre resultat  

Mandat ger möjlighet att ställa krav. Jämställdhetsutvecklarna som jobbat inom HåJ har inte vetat 

om vilka mandat de haft i sin funktion. De har inte haft möjlighet att styra eller fatta beslut kring 

de olika insatserna. Jämställdhetsutvecklarnas har presenterat ett koncept för 

verksamhetsförbättring, sedan har varje rektor tagit ställning till hur mycket tid och utrymme 

jämställdhetssatsningen får ta och i vilket forum denna skall bedrivas.  Kanske hade man kunnat 

ställa större krav eller gått tuffare fram då det i utvärderingen framkommit att många rektorer och 

pedagoger uppfattat satsningen som ett påbud uppifrån organisationen. Projektledning och 

jämställdhetsutvecklare har inte uppfattat att direktiven varit speciellt tydliga ut i organisationen. 

Tydlighet är en förutsättning för ett fortsatt arbete med hög kvalité. 

 

 

Tydliga mål för arbetslag  

Tydligare jämställdhetsmål för varje skola och arbetslag hade behövts. Målformuleringar 

måste sammankopplas med de jämställdhetspolitiska målen och läroplanen på ett mycket mer 

ingående sätt. Härvid har vi varit alltför optimistiska vad gäller pedagogers och rektorers 

förkunskaper inom jämställdhetsområdet och förankring av läroplanen. Det skulle också 

underlättat om det fanns färdiga nyckeltal som användes kommunövergripande och skolvis 

för att påvisa ojämställdhet.  

 

Kartläggning bra, men fokus blev på eleverna. Pedagogernas roll synliggjordes inte 

tillräckligt. 

Kartläggning med husmodellen har varit effektiv och framgångsrik, den har förespråkats 

positivt i samtliga handledningar, där den ingått. Dock har vi fått omvärdera delar i vår 

presentation, då kartläggningen i de flesta fall fokuserats på eleverna. Lärarnas roll har inte 

synliggjorts tillräckligt, det finns en tendens att lägga fokus utanför den egna organisationen 

istället för att analysera sig själv och den egna organisationen. Här krävs kompetent personal 

tillgänglig i hela processen för att undvika denna fallgrop. Analysen har kommit att hamna på 

eleverna och inte på pedagogernas egen roll i skolans jämställdhetsarbete. 

.  

 

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

Kön först mångfald sen. 

Vi har fått omvärdera vårt arbete med skolornas likabehandlingsplaner. Istället för att gå in 

med samtliga diskrimineringsgrunder på en gång skulle vi ha rett ut och renodlat begreppen 

kön, genus och jämställdhet mycket tydligare. Det verksamheter som har fokuserat på kön, 

genus och jämställdhet i första hand. Har därefter med enkelhet kunnat jobba med 

mångfaldsperspektivet som ingår i skolan likabehandlingsarbete. Jämställdhetsarbetet öppnar 

upp för att se på sin egen verksamhet utifrån ett strukturellt perspektiv. Genusperspektivet 

kräver av dig som person att analysera ditt eget genus i förhållande till andras.  

 

 

Projektägarna ska vara väl införstådda med och ha en tydlig struktur för hur arbetet 

ska implementes i verksamheten 

Innan projektet gick igång borde det ha riggats bättre. Orsaker till att detta inte gjordes var 

otillräckligt engagemang hos projektägarna. Projektledare hade inte lyssnat in vilka 

förväntningar som fanns. Från politiskt håll var intresset stort och en vilja fanns att BUF 

skulle delta i HåJ. Inom förvaltningen fanns endast önskemål om att pedagogerna i 

grundskolan skulle få handledning i jämställdhet och genusperspektiv. Intresset för att 

förvaltningsledning och kvalitetsavdelning skulle utvärderas var lågt. Projektet kom att ägas 

av projektledaren. Otydligheten i projekten ledde till förseningar i planeringen då fanns 

uppgiftsträngsel i ledningsgruppen. Jämställdhet hade ingen självklar plats på dagordningen. 

 

 

Bieffekter  

 

Metodbok och teori för identifiering av ojämställdhet 

Arbetet gentemot skolorna har gett nya lärdomar som sammanställts i en metodbok. Boken 

har utvecklats i ett samarbete mellan genuspedagogen och jämställdhetsutvecklare. Grunden i 

boken är de tankar om jämställdhet som genuspedagogerna i Halmstad Kommun samlat på sig 

sedan starten 2005. Men Alltjämt Halmstad har varit en laboration om hur teori och praktik 

kan föras samman och förfinas. Metodboken kommer att publiceras i Pdf-format på 

Jämställ.nu.  

 

Hållbarhet – organisering och plan för framtiden 

Arbetet i Alltjämt Halmstad har som mål att insamla lärdomar och erfarenheter till ett 

beslutunderlag till den politiska ledningen som får ta vidare beslut för hållbar jämställdhet. 

Nedan beskrivs de förslagen i MUMS:ad form.  

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

Sammanfattning av förslag 

MUMS för BUF 

 

Mål och annan styrning 

 Verksamheten ska ha en vision för sitt jämställdhetsarbete. 

 Visioner och mål som upprättas ska vara jämställdsintegrerade.  

 Återkopplingen till nämnden ska redovisas med könsuppdelad statistik och med 

könskonsekvensanalys. 

 

Utbildningsinsatser 

 Ansvariga politiker utbildas i jämställdhetsintegreringsmetoder.  

 Utbildningsinsatser genomförs för pedagogisk personal i diskrimineringslagstiftning, 

skollagen kap 14a1 samt kartläggningsmetoder.  

 

Metod  

 Den metod som utarbetats utifrån Alltjämt Halmstad kallas SynKAAR Alltjämt kan 

användas för jämställdhetsintegrering.   

 Redovisningen till nämnden sker via nyckeltal som är kopplade till metoden 

SynKAAR Alltjämt. 

 

Stöd och samordning 

 En central arbetsgrupp för jämställdhetsintegrering bildas på förvaltningsnivå.  

 Jämställdhetsutvecklarnas tillsvidareanställs alternativt projekttiden förlängs med tre 

år.   

 Genuspedagogerna och jämställdhetsutvecklarna likställs och arbetar i ett                   

1-16 årsperspektiv. 

 Varje skolområde tilldelas en kontaktperson i jämställdhetsgruppen. 

 Checklista – jämställdhetspolitiska beslut. 

 Användbara mått: nyckeltal och index tas fram. 

 

Programmål och utfall 

 

Medborgarnivå 

Aktiviteter Utfall Jämställdhetsmål Utfall 

Kartlägga 

genusrelaterade 

skillnader gällande 

studieresultat 

Genomfört. Flickor och pojkar har 

samma möjligheter att lyckas 

i skolan.  

Rapportering kommer 

att ske återkommande 

varje år. Betyg och 

Nationella prov.  

Processhandledning 

med initierande 

nulägesanalys och 

avslutande 

avslutningsanalys 

Genomfört.  Flickor och pojkar 

erbjuds en likvärdig och 

jämställd utbildning 

oberoende av kön. 

 Skolan motverkar 

traditionella 

könsmönster.  

Flickor och pojkar 

bemöts på ett likvärdigt 

Målen är långsiktiga 

och förändringen är 

inte ännu mätbar. 

Ansvariga skapar just 

nu en grunden till ett 

framtida återkommande 

jämställdhhetsbokslut. 

                                                 

 SFS 1985:1100 

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

sätt oberoende av 

könstillhörighet.  

Flickor och pojkar har 

samma utrymme och 

inflytande över 

verksamheten 

Konsult utvärderar 

förvaltningens 

styrning så att den 

överensstämmer med 

kommunens policys 

och styrdokument 

samt arbetar fram ett 

förslag på eventuella 

utvecklingsområden.  

Genomfört Förvaltningens 

bemötande är jämställt.  

Förvaltningens 

medarbetare har kunskap 

om vad det innebär att 

arbeta jämställt inom en 

offentlig förvaltning och 

hur organisationens 

jämställdhetsarbete är 

organiserat.  

 

Konsultens utvärdering 

resulterade i upptäckten 

av ett jämställt 

bemötande gentemot 

vårdnadshavare. All 

administrativ personal 

utbildades.   

Intern målgruppsnivå 

Aktivitet Utfall Jämstäldhetsmål Utfall 

Konsult utvärderar 

förvaltningens 

styrning så att den 

överensstämmer 

med kommunens 

policys och 

styrdokument samt 

arbetar fram ett 

förslag på 

eventuella 

utvecklingsområden 

som verkar till en 

mer jämställd 

organisation  

Konsult utbildar 

berörd personal om 

att arbeta i en 

jämställd offentlig 

förvaltning. 

Genomfört Förvaltningen har en 

tydlig ansvarsfördelning 

för organisationens 

jämställdhetsintegrering.  

Förvaltningens 

medarbetare har 

kunskap om vad det 

innebär att arbeta 

jämställt inom en 

offentlig förvaltning och 

hur organisationens 

jämställdhetsarbete är 

organiserat. 

 

Ansvarsfördelning av 

förvaltningens 

jämställdhetsintegrering 

börjar ta form. 

Förvaltningskontorens 

medarbetare har utbildning 

i vad 

jämställdhetsitegrering 

innebär för deras yrkesroll.  

 

Hur organisationens 

jämställdhetsarbete är 

organiserat är känt till viss 

del.  

Samtliga arbetslag i 

förvaltningen 

erbjuds 

processhandledning 

och utbildning i 

praktiskt 

jämställdhetsarbete. 

Genomfört Grundskolornas arbetslag 

har tydliga vardagliga 

strategier för att kunna 

erbjuda en likvärdig och 

jämställd verksamhet. 

72% av halmstads 

kommunala skolor deltog i 

Alltjämt Halmstad.Det har 

skett en förbättring enligt 

den utvärdering som gjorts 

på arbetet. Men ännu finns 

det massor att göra. 

Fortsättning följer.  

 

 

 

Program För Hållbar Jämställdhet 

Alltjämt Halmstad 

 

Barn- och Ungdomsförvaltningen  

Halmstad Kommun 

   B 

 

Mål på Organisationsnivå 

 

Aktiviteter Utfall Jämställdhetsmål Utfall 

Utvärdering av 

förvaltningens 

styrning så att den 

överensstämmer med 

kommunens policys 

och styrdokument 

gällande jämställdhet 

samt förslag på 

utvecklingsområden 

för organisationens 

jämställdhetsarbete. 

Utvärdering är gjord. 

Utvecklingsområden 

är identifierade och 

förslag är på väg till 

nämnden för beslut 

om det fortsatta 

arbetet. 

Barn-och 

Ungdomsförvaltningen 

i Halmstad Kommun 

bemöter medborgarna 

på ett jämställt sätt. 

Oberoende var i 

organisationen 

kontakten sker. 

Ja, 

förvaltningskontoret 

har ett jämställt 

bemötande. Detta 

kan konstateras efter 

kartläggning och 

handledning i 3R. 

 

Däremot har den 

pedagogiska 

verksamheten en hel 

del kvar att arbeta 

med. Fortsättning 

följer. Se nedan. 

Samtliga arbetslag i 

förvaltningen erbjuds 

processhandledning 

och utbildning i 

praktiskt 

jämställdhetsarbete. 

Genomfört 72% av 

de kommunala 

skolorna i Halmstad 

har deltagit. 

Grundskolornas 

arbetslag har tydliga 

vardagliga strategier 

för att kunna erbjuda 

en likvärdig och 

jämställd verksamhet. 

Både ja och nej. Mer 

än hälften av de 

deltagande skolorna 

har förbättrat 

skolmiljön för 

eleverna oberoende 

av kön.  BUF satsar 

vidare på utvecklare 

för jämställdhet efter 

det att program för 

hållbar jämställdhet 

avslutats. 

Förbättringsarbetet 

har bara börjat. 

 

 

Budget  

  

Utvärdering förvaltning och styrsystem + 

utbildning för den administrativa personalen    699 674 kr 

Processhandledning och utbildning i 

pedagogisk verksamhet. 1 872 154 kr 

Utbildningsinsatser för pedagogisk personal    41 467 kr 

Utvärdering processhandledning skolan    66 860 kr 

Resor och övernattningar i projektet    52 343 kr 

Böcker och utbildningsmaterial    32 537 kr 

Totalt: 2 765 035 kr  

Beviljade medel 2 910 000 kr 

 

Annonser