Om läraryrket, av Anneli Leijel, Kristdemokraten.

 

Lågstadieläraren får sätta gränser och gymnasieläraren agera både skolkurator och

skolpsykolog. Läraren har allt mer kommit att ta förälderns roll, samtidigt som hon

ska lösa frågor om jämställdhet och mobbning.

 

TEMA SKOLA

För två år sedan intervjuade tidningen Kristdemokraten två lärare: Anna Erneving som är

grundskollärare för klasserna 1–7 med svenska och samhällsorienterade ämnen, SO, som huvudämnen och Inga Lill

Siggelsten Blum som är adjunkt med behörighet att undervisa på gymnasiet. Svenska är hennes huvudämne men hon

har också undervisat i religionskunskap. Inga Lill Siggelsten Blum har jobbat 35 år som lärare och Anna Erneving i 20

år.

Högre krav i dag

Anna Erneving jobbar kvar på Kevingeskolan i Danderyd där hon har årskurserna F, förskoleklass, till 3. Just nu har

hon en trea. Sedan den nya läroplanen infördes 2011 har kunskapskraven ökat, säger hon.

– Det är tydligare nu vad man ska hinna med. Det krävs mer planering och gör att tiden till att göra trevliga saker

med barnen, det mysiga, inte riktigt hinns med. Allt man gör ska ha ett syfte, men man behöver det andra också, den

sociala samvaron med barnen. Att till exempel sjunga med dem som jag gjorde mycket tidigare.

Eget arbete har minskat

I dag ges betyg från och med årskurs sex. Folkpartiet och Moderaterna är de två riksdagspartier som flaggat för att de

vill införa betyg ännu tidigare. Men det säger Anna Erneving blankt nej till.

– Nej, verkligen inte. Det är tillräckligt med höga krav på barn och vad de ska klara av som det är i dag. Det blir ett

ytterligare stressmoment med betyg. Tids nog kommer betygen.

De nya kunskapskraven med mer av kontroll och uppföljning har även bidragit till att Anna Erneving ändrat sitt

arbetssätt mycket. Så kallat ”eget arbete” för eleverna har minskat.

– Förut var arbetet mer fritt, nu är det mer styrt. Jag har eleverna mer samlade och väldigt lite ansvar läggs på

eleverna själva.

Förra veckan tillsatte regeringen en utredning som ska komma med förslag på hur tryggheten och studieron i de

svenska klassrummen ska förbättras. Utredaren Metta Fjelkner, tidigare ordförande för Lärarnas riksförbund, ska

presentera sina förslag till sommaren.

Känner inte igen mediebilden

Anna Erneving är kritisk till den bild som målas upp av media om avsaknaden av ordning och reda i klassrummen.

– När man säger att skolan måste ha arbetsro låter det som att den inte finns. Jag vet inte om det är så på många

håll, men vi jobbar hela tiden för att det ska vara arbetsro. Det är tråkigt att mediebilden är så negativ.

Den negativa mediebilden kring skolan påverkar inte bara lärarna, utan även föräldrar, menar Anna Erneving och

berättar om en mamma som blev så upprörd och stressad över att något hänt med hennes pojke på rasten att hon

istället för att kontakta skolan, skrev på Facebook att skolan inte gör något åt det inträffade. När hon sen talade med

skolpersonalen visade det sig att det inträffade inte alls var en så stor grej och att skolan, så snart man hade hela

bilden klar för sig, löste problemet.

De svenska 15-åringarnas

resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har sjunkit i den internationella PISA-undersökningen. Vad tänker du som

undervisar i de första klasserna, vad behövs för att lyfta skolresultaten?

– Den utbildning jag och många lärare fått i läsförståelse har varit sämre än hos dem som utbildades till lärare

tidigare. Men vi har jobbat med detta och blivit mycket bättre på att arbeta och tänka aktivt kring läsförståelse än för

fem, sex år sen.

– Det stora problemet i dag är att det är så mycket som tar tid från läsandet. Vi vuxna läser inte heller på samma sätt

som tidigare och förstår inte hur viktigt läsandet är, säger Anna Erneving.

Just nu har hon ett läsprojekt där hon tillsammans med sin trea går igenom svåra ord i en text och talar om dem.

Förr pratade vi mer

– Jag tar även upp lätta ord för säkerhets skull och förvånas över att ungefär halva klassen inte har en aning om vad

orden betyder. Jag tror att det beror på att vi generellt inte pratar lika mycket med våra barn som tidigare och förklarar

vad ord betyder. Förr pratade föräldrar med barnen om allt, diskuterade och förklarade. Den tiden har blivit mindre i

dag med mobil, dator och tv och barn får inte samma ordförståelse som tidigare genom det talade språket.

Anna Erneving säger att hon också märkt att omvärldskunskapen brister, något som man kanske tänker sig skulle

öka med användningen av datorer. Istället har det alltså blivit tvärtom, eleverna söker inte kunskap, de spelar spel.

– Jag tror att man missar samtalet i dag. Att sitta tillsammans vid matbordet, samtala och diskutera.

Skolan har både ett bildningsansvar och ett fostraransvar, men det som torde tillhöra föräldrars och barns eget

ansvar lämpas i dag över på lärarna i allt större utsträckning.

Lärarna gör föräldrarnas jobb

– Ja, så är det. I och med att man ser sina barn kortare tid än tidigare, vill man generellt inte sätta för hårda gränser.

Det ska vara en trevlig, mysig stund när man väl ses och då får vi ta de dusterna som föräldrarna borde ha tagit. Det

är så klart inte så för alla, och det finns ingen som gör detta av illvilja.

Fram till september förra året arbetade Inga Lill Siggelsten Blum på af Chapmangymnasiet i Karlskrona. Då

bestämde hon sig för att gå i pension.

– Jag kände att jag ville göra något annat när jag fortfarande har krafter kvar att kunna njuta av min pension, säger

Inga Lill Siggelsten Blum, som sitter i landstingsstyrelsen och är gruppledare för Kristdemokraterna i landstinget

Blekinge.

När jag intervjuade henne för två år sedan tyckte hon att allt det administrativa kommit att uppta en alltför stor del av

läraryrket, något som inte blev bättre de 1,5 åren hon sedan fortsatte att jobba fram till september 2013.

Många blanketter att fylla i

– Det fullkomligt spottades ut blanketter som vi skulle fylla i om allt möjligt varje vecka. Så kan vi inte ha det. Det

måste finnas smidigare sätt att diskutera och följa upp, säger Inga Lill Siggelsten Blum.

– Jag jobbade med det nya betygssystemet det sista året. Så fort någon flyttade, bytte skola, skulle det rapporteras

på särskilda blanketter. Man ville ha in en fullständig rapport över vad eleven gjort de senaste tre månaderna. Jag

skulle skriva varför eleven varit borta och vad jag som lärare gjort för att eleven ska tillgodogöra sig utbildningen. Om

en elev varit frånvarande en månad på grund av skolk måste man lita på läraren när läraren säger att så är fallet och

att det är därför man inte kan sätta betyg.

Händer mycket i livet

Som ämneslärare träffar man en elev kanske två gånger i veckan, plus att man har elever i sju, åtta andra klasser,

berättar Inga Lill. Och det händer mycket i en tonårings liv som kan ha bidragit till att en elev är frånvarande, sådant

som inte är skolans ”fel”.

– Det vanligaste är att eleven är här, men annat som kriminalitet, anorexia, övergrepp, självmordstankar och annan

psykisk ohälsa påverkar och kan göra att eleven inte är på lektionerna.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, att se varje individ utifrån hans/hennes förutsättningar och att sätta in hjälp

och stöd där det behövs. Men för att det ska fungera måste det finnas personal till detta, säger Inga Lill Siggelsten

Blum.

– Det måste finnas speciallärare. Och man måste kunna skicka eleven till en kurator, skolpsykolog eller

studievägledare som kan de bitarna. Men dessa uppgifter har man många gånger lagt på lärarna och det gör att de

känner sig splittrade och stressade över att inte kunna lösa uppgiften.

– När man möter elever i åtta olika klasser några gånger i veckan, hur ska man kunna se mobbningen på bussen

hem? Man ligger vaken om natten och undrar, hur har hon det hemma? Varför skolkar han?

Skolan blivit slaskhink

Inga Lill Siggelsten Blum anser att många problem läggs över på skolan, sådant som föräldrar och civilsamhället

borde ta ansvar för.

– Man lägger för stor börda på skolan att lösa problem med jämställdhet, demokrati och mobbning. Skolan har blivit

en slaskhink för hela samhället. Vi ska utbilda och lära och det är klart att vi också har ett uppfostringsansvar, men

störst ansvar ligger på föräldrarna. Skolan har fått lägga kraft på att ställa till rätta i barns och ungas liv, det leder till

att man inte hunnit med inlärningsprocessen och undervisningen i skolan, vilket i sin tur har lett till att eleverna halkat

efter.

Svenska elever tappar i PISA-undersökningarna. Vad anser du behövs för att lyfta skolresultaten?

– Min åsikt är att skolan har raserats under socialdemokratiska regeringar i 20 år. Skolan försämrades när man

satsade på en missriktad jämlikhet, det vill säga att alla skulle läsa lika mycket matte, svenska och engelska, oavsett

om man gick en teoretisk utbildning eller en praktisk. Det gjorde att de teoretiska programmen blev urvattnade, vilket

ledde till en dominoeffekt på hela skolan och eleverna fick för lite kunskap. Även kraven på lärarutbildningen sänktes

tyvärr. Många lärarkandidater är toppenduktiga, men de har fått en lärarutbildning som haft lägre kvalitet än tidigare.

På senare år har lärarutbildningen ändrats, det är bra, men resultatet av det dröjer.

Läraren viktigast för skolresultatet

TEMA SKOLA. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas i skolan. Det konstaterar Anders

Schleicher, OECD:s chef för utbildningsfrågor och ansvarig för PISA-undersökningen.

Efter det rekorddåliga resultatet hos svenska 15-åringar i PISA-undersökningen 2012, som offentliggjordes i

december 2013, bad regeringen OECD att återkomma med en snabbanalys av de svenska resultaten. När Anders

Schleicher presenterade analysen lyfte han bland annat fram karriärvägar för lärare, mer traditionell lärarledd

katederundervisning och studiedisciplin som viktiga faktorer för att öka elevernas kunskap.

Får inte med alla elever

Regeringens satsningar på karriärtjänster, bland annat att utse förstelärare inom olika ämnen, är således ett steg i rätt

riktning, enligt OECD.

OECD konstaterar också att andelen elever med svag socioekonomisk bakgrund är liten i Sverige, jämfört med

många länder som ligger över Sverige i PISA-mätningarna. Men Sverige lyckas sämre med att få med alla elever

kunskapsmässigt. Anders Schleicher föreslår därför att det skapas incitament för att locka de bästa lärarna till de

skolor där utmaningarna är som störst, samt att pengar satsas på svaga elever och utsatta områden.

Sämre resultat hos nyanlända

Detta är också något som Kristdemokraterna lyfter fram i sin skolrapport från 2013. Partiet vill satsa på att locka de

bästa lärarna till utsatta områden genom att ge dem högre lön.

I skolrapporten skriver KD också att resultaten för elever som har invandrat till Sverige efter skolstart har sjunkit

under de senaste 13 åren. Enlig SCB blev 73 procent av eleverna behöriga till gymnasiet 1998 och 2010 hade

andelen sjunkit till 68,7 procent. Några av orsakerna till de sjunkande resultaten är att många elever precis har anlänt

till Sverige innan de får betyg eller att de har mycket bristfällig utbildning bakom sig.

Bakgrund avgör

Enligt Skolverket som analyserat resultaten i den senaste PISA-mätningen bidrar andelen elever med utländsk

bakgrund mycket marginellt till resultatnedgången. I matematik tappade gruppen med svensk bakgrund mer mellan

2003 och 2012, än gruppen med invandrarbakgrund.

Däremot är det så att andelen elever med svag socioekonomisk bakgrund, både invandrade och så kallade

helsvenska barn, har tappat mest.

Få lärare valde KD

När Lärarnas tidning i början av februari frågade 1 000 lärare vilket parti som bäst företräder lärarnas intressen,

svarade endast en procent Kristdemokraterna. Nästan hälften av de tillfrågade svarade ”vet ej”.

19 procent sa att S bäst företrädde deras intressen. 16 procent svarade Miljöpartiet och på tredje plats kom

Folkpartiet med 11 procent. Moderaterna fick tre procent och Centerpartiet fick liksom Kristdemokraterna en procent.

Annika Eclund, Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson, blir förvånad över den låga siffran.

– Vi vet att Folkpartiet dominerar i lärarkollektivet. Men när man tagit reda på vilka frågor som gjorde att man röstade

på oss i valet 2010 hamnade skolan på andra plats. Jag har en hemläxa att göra. Vi måste bli mer tydliga och kända.

Kanske är det så att vi historiskt uppfattats driva frågor om elevhälsa, värdegrundsarbete och skolans fostrande roll.

Men jag vill att vi ska uppfattas som lärarnas parti och att vi för deras talan, säger Annika Eclund.

Betala lärarna bättre

– Vi vill bland annat höja läraryrkets status, ge lärarna en god löneutveckling, betala skickliga lärare bättre och ge

lärarna den frihet och tillit som de behöver för att utöva sitt yrke.

• Nedgången i kunskapsresultat 2012 i de ämnen som PISA granskar – matematik, läsförståelse och naturvetenskap – skedde

både hos elever med svensk bakgrund och elever med invandrarbakgrund. Andelen elever med utländsk bakgrund bidrar mycket

marginellt till kunskapstappet.

• Regeringen satsar 409 miljoner konor 2013–2016 för att förbättra utbildningen för utrikesfödda

elever i grundskolan, vilket framför allt går till fler undervisningstimmar i svenska.

 

Från Kristdemokraten, årgång 36 nr 10,  Författare Anneli Leijel.

 

 

Annonser