Tro och samförstånd, Stefan Attefall

Lider Sverige av religiös beröringsskräck?

Stefan Attefall, KD
-Trossamfunden måste bli bättre på att tala om vad de faktiskt bidrar med, säger Stefan Attefall. Foto: Regeringskansliet

Under våren reser samfundsminister Stefan Attefall runt i landet i en serie lokala seminarier på temat ”Lider Sverige av religiös beröringsskräck?”. De första seminarierna hålls i Trollhättan och Göteborg den 23 respektive 28 januari.

Har Sverige religiös beröringsskräck?

– Ja, i den meningen att samhället många gånger är väldigt valhänt inför allt som är religiöst. Att engagera sig i ett samfund, att utöva en tro med allt vad det innebär med symboler och traditioner är något som en aktivt troende ofta måste förklara och nästan urskulda sig kring. Och det är väldigt sällan som media rapporterar om positiva krafter inom religion. Ta till exempel den årliga Jesus-manifestationen i Stockholm. Den samlar varje år nästan 20 000 personer, men de första åren nämndes den stora processionen och konserterna mest i förbigående som ett trafikproblem i Stockholms city. Man kan ju som journalist tycka vad man vill om en demonstration för Jesus, men jag har svårt att se ett annat evenemang av den digniteten som i princip ignoreras medialt, säger Stefan Attefall.

– De senaste åren har intresset för dessa frågor ökat, och de seminarier vi har ordnat på temat, till exempel under Almedalsveckan, har varit väldigt välbesökta. Många är positivt överraskade över att regeringen visar ett så tydligt stöd för samfundens verksamhet, och många som arbetar till exempel inom kommun och statlig förvaltning har fått upp ögonen för hur samfunden i också kan vara en stark kraft i integrationsarbetet och arbetet med unga. Därför är det väldigt roligt att få göra en sådan här seminarieserie, där jag får berätta om regeringens arbete och möta de lokala trossamfunden och uppmuntra dem i deras arbete.

Statens stöd till trossamfunden

Regeringen har sedan 2012 ökat det generella stödet till trossamfunden med 27,5 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär en ökning på nära 60 procent. Under 2014 bidrar regeringen dessutom med 7,5 miljoner kronor extra till att bygga, köpa, bygga om eller rusta upp samfundslokaler och 3 miljoner kronor mer till den andliga vården i sjukvården.

– Vi möter i våra resor många församlingar där eldsjälar som har vanliga jobb på dagarna sliter som ledare av olika slag på kvällar och helger, i små lokaler som egentligen inte passar för verksamheten. De ökade bidragen är en signal att regeringen erkänner samfundens viktiga arbete. Och mitt mål är naturligtvis att statens bidrag framöver ska kunna öka ännu mer.

Regeringen utvidgar avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer

Från 2014 utvidgar regeringen den avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet som infördes 2012 till att också omfatta aktiviteter som helt eller delvis omfattar social hjälpverksamhet.

– Avdragsrätten är ett viktigt instrument för att ge människor större möjlighet att stödja den verksamhet man själv tycker gör en stor insats i samhället. De nya kriterierna gör att fler organisationer kan använda stödet, till exempel i verksamheter som bryter människors ensamhet. Förändringen gör också att samfunden slipper en del byråkrati med skattereglerna, säger Stefan Attefall.

Vidareutveckling av Lagen om valfrihet

En för samfunden aktuellt fråga är Lagen om valfrihet (LOV), som trädde i kraft den 1 januari 2009. Den ger människor möjlighet att själva välja vem de vill anlita för olika välfärdstjänster. I det här sammanhanget kan ideella organisationer och samfund vara ett attraktivt alternativ.

– Regeringen tycker att det är bra med mångfald i välfärdssektorn. Hemtjänst, vård, omsorg och skola behöver fler icke vinstgivande ideella organisationer som sätter sin särprägel på verksamheten, säger Stefan Attefall.

– Många samfund har ännu inte insett vilka möjligheter det finns att verka inom välfärdssektorn. Jag tror att det finns ett stort intresse för till exempel äldreomsorg där personalen möter och hjälper de gamla på ett sätt som är välbekant för dem och i en kultur där de känner sig bekväma.

Trossamfunden måste bli bättre på att tala om vad de bidrar med

Stefan Attefall ser också gärna att trossamfund och ideella organisationer tar större plats i det offentliga rummet och deltar mer synligt i samhällsdebatten.

– Samfundsaktiva personer tar ofta för givet att allmänheten känner till vad just deras församling bidrar med, eller utgår ifrån att ingen annan än de själva är intresserade. Men människor i allmänhet känner sällan till vilken omfattande verksamhet som pågår i de kyrkor, moskéer och synagogor de passerar varje dag på väg till jobbet, eller vad just det samfundet uträttar i samhället. Trossamfunden måste bli bättre på att tala om vad de faktiskt bidrar med. Visa lite mer självförtroende! Uppmärksamma media, bjud in till studiebesök, berätta om vad ni kan erbjuda. Det tror jag många skulle uppskatta, säger Stefan Attefall.

 

Se http://www.regeringen.se/sb/d/16178/a/232293

Annonser