Inkomstklyftor spelar visst roll

”Jämlikhet inte bara inkomst” skrev GP  i en ledare den 28 juli iår och konstaterade att

”det finns en ojämlikhet i Sverige som bygger på status och arv snarare än inkomst. När svenska skyttegravar har grävts längs inkomstklyftorna borde fokus ha lagts på bostads- och utbildningspolitik”.

Jag anser att vi måste beakta att de allra flesta barnhushåll som har låga inkomster.

Av de ensamstående är 92 procent kvinnor med låga inkomster och en stor ekonomisk börda.

Jag håller med om att Sverige har en jämförelsevis sammanpressad lönestruktur och det är inte säkert att den sociala rörligheten gynnas av att trycka ihop den mer.

Men det är samtidigt uppenbart att samhället måste rätta till det som inte fungerar i samhället.

Vi kistdemokrater har drivit på för stärkt stöd till ekonomisktutsatta familjer i höstens budget.

Nu har vi fått igenom ännu en budgetprioritering, nämligen en höjningav bostadsbidraget till barnfamiljer med syftar till att gynna barnhushåll med låga inkomster och därmed öka deras marginaler.

En höjning av bostadsbidraget i form av det särskilda bidraget för hemmavarande barn föreslås i budgeten.

Bostadsbidraget med det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2650 kronor per månad för tre eller fler barn.

I budgetförhandlingar finns det alltid gränser för vad som är möjligt att åstadkomma vid en viss tillfälle.

Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att värna om de svaga grupper i samhället.

Annonser