Förortena organiserar sig

Våren 2013 blev hela Sverige medvetet om deras existens. De unga Megafonen-aktivisterna förklarade att upploppen var en reaktion mot decennier av nedskärningar och utanförskap.
Den välbesökta press­konferensen gjorde dem till talespersoner för upp­loppen som spreds från Husby till för­orter runtom i Sverige.
– Vi gav oss själva ett tolkningsföre­träde med presskonferensen. Vi sa att upp­loppen beror på strukturella och politiska problem, säger David Quintanilla.

Megafonen var aktiva i protesterna mot att S-styrda Botkyrka kommun sålde 1 300 hyresrätter i Alby tidigare i somras.
– Det var ett agerande som vi mer hade förväntat oss av alliansen, säger Amir Alkazaz.
– Socialdemokratin har mist sin förankring hos folket. Politiken ska drivas nedifrån och upp, folket ska bestämma om politiken och inte tvärtom, tillägger Haidar Naser.
De återkommer ständigt till att politiken ska bestämmas lokalt och att de etablerade partierna saknar förankring i förorterna.
– Det är hela vår grej: Det ska vara lokalt, folket själva ska ha medbestämmande. Politiker ska inte komma hit och missionärsarbeta, säger Lucia.
Kan inte ert sätt att arbeta skapa ett förakt för politiker och det parlamentariska systemet?
– Nej, tvärtom, säger de. Vi gör politik legitim igen.
– Nu pratar många om skolan, arbete och sina bostäder. Vissa har inte förstått tidigare att det här är politik, eftersom det är förknippat med folk i slipsar som käkar dyra luncher. Vi hjälper människor att få verktyg till att analysera sina problem. Förhoppningsvis håller vi på och för­ändrar de maktstrukturer som finns.
Se aftonbladet

Ledareskibenten i Aftonbladet skriver om det som SvD, DN och Hallandspoten tiger om – att det finns fredliga aktivister i förorterna.

Det är just detta som ger den svenska inrikespolitiken en ny dimension.

Hallandsposten har kritiserats för att utmåla Andersberg i allt för nedlåtande jounalistiska alster – nu märks en förbättring, men rapporterin med insikt saknas fortfarande.

Så länge förorterna ses som administretiva enklaver där politiker går in för att administrera, där polisen går in för att spana, arrestera eller förhöra, där man förväntar sig att en nyanländ kvotflykting som är tretton år ska gå i i sjuan direkt och tillgodogöra sig undervisningen på svenska. Ett språk som är lika främmande för dessa ungdomar som kinesiska är för oss.

Inte skulle vi sätta våra trettonåringar i en spansk skola utan att ha lärt sig spanska först –  om det finns valmöjlighet, väljer en svensk skola i Spanien.

Demokratiska systemet kräver att man organiserar sig, identifierar sina problem och aktivt arbetar för en förändring.

Och nu har förortena kommit i gång!

Annonser