Det krävs en nationell satsning på förorter

Den mest kraftfulla åtgärden för att motverka segregation är att se till att alla bostadsområden har en blandad bebyggelse.

Ska segregationsmönstret brytas krävs en radikal förnyelse av boendemiljön i förorterna.

Genom att flytta ut kommunala verksamheter kan behovet av servicetjänster i området öka, sådana lokaliseringar höjer också områdenas status.

De socialt segregerade förorterna i sig är en grågrund för små men tillräckligt våldsamma gäng som hotar många människors trivsel och trygghet.

De flesta i dessa gäng är unga killar.

Eftersom det är viktigt med förebilder och personer som man kan identifiera sig med måste det finnas fler poliser med invandrarbakgrund i dessa förorter.

De skulle lättare kunna vinna respekt såväl bland de boende och de unga kriminella.

På så sätt skulle möjligheterna att påverka bl.a. dem som är på väg att bli kriminella i en annan riktning.

Arbete

Sist men inte minst gäller det arbetstillfällen för nya svenskar.

Arbetsmarknadssituationen är särskilt svår för många av dem som är födda utomlands.

Den nya regeringens breda jobbpolitik gynnar även dessa grupper generellt sett, men det behövs ännu fler specifika åtgärder.

För att få fler personer med utländsk bakgrund i jobb och att barn får bra fritidsaktiviteter och utbildning.

Idrottsföreningar som är med i integrationsarbete och kan visa upp mätbar resultat och listor på medlemmar och styrelseledamöter med invandrarbakgrund bör premieras.

Det är med bland annat dessa konkreta åtgärder och handling vi skall bemöta Sverigedemokrater och välkomna invandrare.

Det krävs mer än enstaka projekt där etniska svenskar går in i invandrarträta områden som iakttagare eller administratörer.

Det är glädjande att Mia Päärni (S) tar upp dessa frågor på ett utmärkt sått:

Några av de sakerna som måste göras i dessa trångbebodda, barnrika och fattiga stadsdelar är:

• Satsa på omfattande, öppna, förebyggande verksamheter som öppna förskolor, parklekar, fritidsgårdar, familjecentraler, ungdomsmottagningar, mötesplatser för föreningar. Tätt sammankopplat med detta måste man se de utmaningar socialtjänsten har och att de får en rimlig chans att utföra sitt arbete men också att de får en chans att satsa på förebyggande arbetet.

• Flytta ut delar av förvaltningar, myndigheter, se till att det finns bra lokaler där privata företag kan etablera verksamhet så att det finns människor som arbetar, handlar och äter lunch i dessa stadsdelar.

• Öka personaltätheten redan på förskolan, se till att det är obligatorisk förskola åtminstone från 3 års ålder och satsa ännu mer på språkutveckling. Mät, följ upp och gör individuella insatser så fort det är möjligt om någon halkar efter.

• Gör riktade satsningar på skolan och på lärare som arbetar i dessa skolor. Men glöm inte fritidspersonal, kuratorer och andra som är minst lika viktiga för helheten. Det behövs med största sannolikhet både fler lärare men också lärare med den vassaste kompetens vi kan hitta. Alla barn ska klara skolan!

• Satsa på hälso- och sjukvården. Istället för att stänga ned eller minska resurser på vårdcentralerna och andra mottagningar, se till att vården blir tillgänglig. Förstå att förutsättningarna är annorlunda i stadsdelar där människor kommer från andra kulturer och pratar svenska i mindre utsträckning. Det krävs ett förebyggande och uppsökande arbete på så många plan, kopplat både till psykisk och fysisk hälsa.

• Satsa på den fysiska miljön. Det ska vara rent och snyggt, fina torg, gator och hus. Alla människor vill bo i en fin miljö, däremot är det inte alla som kan betala stora pengar för att få det.

• Sist men inte minst. Se till att även vuxna får jobb. Låt det kosta pengar. Se till att ”skapa” jobb både i offentlig och privat sektor om det behövs, för de som står långt ifrån arbetsmarknaden och har liten eller ingen chans att få arbete. Det måste vara bättre än att låta människor förgås på CV-kurser och annat trots att de inte har en chans att få arbete.

Det finns många saker till. Men som sista och kanske viktigaste poäng vill jag vädja både till mina egna partikamrater, men framför allt till majoriteten med Moderaterna i spetsen: När ni tar politiska beslut som påverkar människor, ha åtminstone modet att möta dem. Det finns alltför många exempel på där man inte har gjort det. Ge också stora förändringar tid att diskuteras i stadsdelarna med de som det berör.

Sverige är ett fantastiskt land, men jag tror för få förstår i vilken kontext många av Sveriges barn växer upp i idag. Så Stefan Löfven, nästa gång du kommer till min stadsdel, snälla besök en förskola, BVC, resursteamet inom socialtjänsten eller någon annan av de organisationer som dag ut och dag in möter de som har det allra svårast. Det finns tusentals historier här du behöver höra. – skriver MIA PÄÄRNI, gruppledare för S i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 

Se: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-kravs-en-nationell-satsning-pa-fororter_7193689.svd

Annonser