Välfärden börjar i topp

”Varje framsteg först kommer till som lyxen av de få rika människor, bara för att bli efter en tid, ett oundgängligt behov tas för given av alla.” – Ludwig von Mises

http://www.forbes.com/sites/johntamny/2012/04/29/the-lone-path-to-cheap-healthcare-is-expensive-healthcare/2/


Idag firar vi en kvinna vid namn Valborg. Född år 710 någonstans i norra Europa. Dotter till den store kungen Richard bakgrund. Det har hänt en hel del sedan dess. 

2012: Marknadsekonomin i kombination med utveckling av IT har gjort det möjligt för mindre företag att operera globalt.

Nationsgränser spelar mindre roll.

Tidigare handelsfördelning som att antingen producerar man mycket och billigt eller lite men dyrt förändras.

Man kan flytta modern teknik till ett u-land och producera enorma kvantiter tekniskt avancerade saker och sälja dyrt.

Poängen = ekonomierna flätas samman, konkurrensen skärps radikalt !

Bilar tillverkas i stor skala i  tidigare U länder.

Ericsson slutar att tillverka mobiltelefoner.

ABB gör sig av med verkstäder och tillverkningsenheter i Sverige.

Halmstads gummifabrik flyttar tillverkning av bilmattor till Baltikum.

Svensk industri lägger ut svetsning av konstruktioner till Polen.

Michelin stänger sin tre år gamla däckfabrik i Sverige.

Det är flera väckarklockor som har ringt, både när det gäller svårigheter och kriser i stora som små företag.

Men signalen är kanske för svag, eller hörseln är nedsatt, eller kanske ringa dessa klockor för döva öron !

Gemensamt för nedläggningar och utflyttningar ä den ofördelaktiga kostnadsläget för industrin i Sverige. Tillverkningskostnaden är högre i Sverige än i länder som vi konkurrerar med.

Vi kan bevilja oss kortare arbetstid, högre lön, längre semester, VAB dagar och annat.

Vi kan lägga mera ansvar på arbetsgivaren avseende rehabilitering, utbildning av personal etcetera.

Varje direkt eller indirekt kostnadsökning leder till försämrad konkurrenskraft för svensk näringsliv sektorn slår obönhörligt ut företag, arbetstillfällen eller flyttning av produktionen utomlands.

Den offentliga sektorn är mindre känslig för utgiftsökning.

Den kan klara av kostnadsökningar med höjda avgifter, höjda skatter och nya pålagor.

Det är värre för leverantörer till exportindustri- där enda möjligheten är rationaliseringar som ger minskning av personalbehovet. Det finns där en gräns.

Ett land som vill åstadkomma ekonomisk utveckling, förstärkt välfärd och rika möjligheter till arbeten måste bedriva en näringspolitik som stimulerar enskilda initiativ och företagande.

Den kristdemokratiska ekonomiska politiken bygger på kunskapen om att de nya jobben skapas när enskilda människor finner det var mödan värd att starta eller utveckla företag.

Den kristdemokratiska  näringslivspolitiken  kan skapa konkurrenskraftiga arbetsvillkor för svensk näringsliv –dessa icke tärande företag som skall bära upp våra gemensamma kostnader för skola, vård och omsorg. Utan näring, ingen liv.

Globariseringen har stor konsekvenser.

Medelklassen blir större, globalt sett och  välfärd blir tillgänglig för fler.

Valutasystemen ställs inför stora påfrestningar, svårare att föra någon nationell ”stabiliseringspolitik”, svårare att beskatta så högt som man vill.

Turbulensen märks i form av underskott i handelsbalansen och en ökning av ungdomsarbetslöshet, främst  i utvecklade länder.

En period av ett långsamt anpassning av samhällen i väst till den nya globala marknaden.

Den kristdemokratiska ideologin måste anpassas, kompletteras och förnyas.

Makten över naturtillgångar, frihetsgraden för finansmarknaden, utbildningens syfte och mål, tillgängligheten av vårdinsatser – alla frågor måste åter belysas och dryftas med hänsyn till ändrade förutsättningar.

under arbete

Annonser