Svensk vindkraft – 215 miljarder senare

 

”Världens högsta vindkraftverk till havs ska placeras utanför Fredrikshavn på Jylland. Vindkraftverket blir 187 meter högt och kan förutom energin det producerar bli ett bra riktmärke för båttrafiken från Sverige”.

Se: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article13849139.ab

Det planeras stora vindkrafts parker även i Halmstad kommun.

Vindkraft som ett komplement till övriga energikällor på lämpliga områden kan vara acceptabel från miljösynpunkt.

Men eftersom forskningen visar på större problem och hälsorisker är en mycket restriktiv hållning till placering av vindkraftsparker att föredra.

Vi skall komma ihåg att ett vidkraftverk med hela 180 meters höjd har betydligt större påverkan på miljö även på längre avstånd.

Boende inom en radie på 1000-1500 meter kan få störningar i form av buller, även det problematiska lågfrekventa bullret, som forskare varnat för.

Fågellivet störs också betydligt mer av stora verk.

För alla vindkraftsavtal som godkänns måste det finnas krav på nedmontering vid stängning av elproduktion.

Det vinns även den ekonomiska aspekten av Vindkraften utbyggnad i Sverige.

Vanliga elkonsumenter tvingas att betala för något som kallas ELCERTIFIKAT

Enligt gällande bestämmelser måste en viss mängd el måste komma från förnyelsebara källor, såsom vindkraft.

Denna skatt betalas av konsumenter genom en extra avgift på elräkningar.

Vindkraftverk som energikälla klarar sig inte utan bidrag.

Halmstad kommun måste ta hänsyn till olägenheter och att det kommunala vetot är ett instrument som vi måste slå vakt om.

Kostnadsaspekten förklaras av Per Nilsson och Lydiah Wålsten här nedan:

Mer vindkraft ger dyrare el

Vindkraftssatsningen är onödig och lägger ytterligare en skatt på elen i Sverige, enligt skribenterna.

27 oktober 2011  BRÄNNPUNKT  ENERGI

Vindkraftssatsningen kommer att kosta svenska hushåll 215 miljarder. Den politiska finessen är att kostnaden inte drabbar statsbudgeten. Men risken för en grön bubbla med svenska hushållspengar som riskkapital är stor, skriver rapportförfattaren Per Nilsson och Lydiah Wålsten, Timbro.

Per Nilsson och Lydiah Wålsten

satsningen på vindkraft är ett dubbelt svek från alliansregeringen.

Just nu pågår en stor utbyggnad av vindkraften i Sverige. Regeringens mål är att bygga 30 TWh vindkraft till år 2020, enligt energiöverenskommelsen från 2009. För att nå målet måste produktionen tiodubblas.

Vindkraftssatsningen är därmed det största planerade infrastrukturprojektet i modern tid och satsningen beräknas kosta svenska hushåll och företag lika mycket som 14 Botniabanor, 215 miljarder kronor. Det visar rapporten Svensk vindkraft – 215 miljarder senare som presenteras i dag.

Regeringen brukar säga att vindkraftsutbyggnaden sker på marknadsmässig grund. Det kan man påstå, eftersom inga direkta subventioner ges till branschen. Samtidigt visar de undersökningar som gjorts (Elforsk 2010, CASES 2010) att vindkraftsel är betydligt dyrare att producera än vattenkraft och kärnkraft, inte minst på grund av att tekniken är mer arbetsintensiv. Hur kommer det då sig då att det är vindkraften som nu byggs ut, i stället för andra mer kostnadseffektiva elkällor?

Vindkraften byggs ut i Sverige för att den inte lever under marknadsmässiga villkor. Regeringen har i stället ställt krav på att en viss mängd el måste komma från förnyelsebara källor, såsom vindkraft och detta betalas genom elcertifikaten. Priset går upp och läggs sedan på hushållens och företagens elräkningar. Den politiska finessen i satsningen, är att kostnaden inte går över statsbudgeten.

Hade staten stått för finansieringen hade regeringen varit tvungen att räkna in vindkraften i budgeten och satsningen hade behövt ställas mot övriga utgifter. För 215 miljarder hade man fått många jobbskatteavdrag eller stora satsningar i välfärden, och i valet mellan vindkraft och sådana satsningar hade den sannolikt varit mer ifrågasatt.

Bakgrunden till regeringens vilja att se vindkraftverk runt om i landet är målen om förnyelsebar elproduktion och de maktförhållanden som styrde energiuppgörelsen alliansen slöt 2009. ”Mer än en yttre bedömare missbedömde hur smart vi i Centerpartiet tänkte när vi ingick överenskommelsen, och när vi såg till att den ser ut så som den gör”, skriver IT- och energiminister Anna-Karin Hatt på sin hemsida (24/9 2011).

Men även om energiministern är nöjd med hur välspelad förhandlingen var från Centerpartiets sida, måste man konstatera att satsningen på vindkraft är ett dubbelt svek från alliansregeringen. Dels innebär systemet att man detaljstyr elmarknaden på ett sätt som inte är förenligt med en borgerlig politik. Dels innebär satsningen att man lägger ytterligare en skatt på el som drabbar svenska familjer. Genom elcertifikaten skickas hushållskassans pengar direkt till politiskt utvalda industrier.

För en vanlig familj kommer satsningen på 30 TWh vindkraft att motsvara en kostnad på cirka 47 000 kronor. Det kanske satsningen skulle vara värd ur ett samhällsperspektiv, givet att det skulle ge en effekt på koldioxidutsläppen.

Men mer vindkraft i Sverige kommer vare sig att leda till lägre utsläpp eller behövas för att Sverige ska nå klimatmålet som säger att 50 procent av energiproduktionen ska vara förnyelsebar. Det beror på två saker.

1. För det första är vårt elsystem så gott som fritt från koldioxidutsläpp tack vare vattenkraft och kärnkraft redan idag, och genom effektiviseringar i industrin nås målet även utan statligt beslutade miljardsatsningar.

2. För det andra är det inte möjligt att öka andelen förnyelsebart eftersom vindkraft kräver reglerkraft. Tyvärr är det omöjligt av säkerhetsskäl använda kärnkraft som reglerkraft, då temperaturen i reaktorerna måste hållas på jämn nivå. Inte heller är det möjligt att använda kraftvärmeverk, kondenskraftverk eller gasturbinanläggningar som reglerkraft.

Det Sverige har att använda som reglerkraft till vinden är vattenkraft. Men den svenska vattenkraften går redan på full kapacitet. Vattenkraften producerar hälften av all baskraft i Sverige och är dessutom reglerkraft till kärnkraften. Det går därför inte att ersätta kärnkraften med vindkraft utan att man även bygger ut vattenkraften, vilket många politiska intressen säger nej till.

Vindkraftssatsningen är onödig och lägger ytterligare en skatt på elen i Sverige, som drabbar knappa hushållskassor. Inte ens Miljöpartiet borde vara för en satsning som fördyrar för svenska hushåll och småföretag och som inte ger någon positiv klimateffekt. Så varför är alliansregeringen för en sådan här satsning?

Givet det svenska utgångsläget med vattenkraft och kärnkraft som basen för elproduktion, behövs ingen kostsam utbyggnad av vindkraften. Regeringens sagda motiv är att man vill skapa en hållbar energiförsörjning.

Men genom att artificiellt styra elproduktionen genom elcertifikat och lova en tiodubbling av vindkraften, riskerar man att blåsa upp en grön bubbla med svenska hushållspengar som riskkapital. För att undvika ett misslyckande längre fram bör utbyggnadsmålet för vindkraft slopas.

PER NILSSON – http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mer-vindkraft-ger-dyrare-el_6583800.svd

Annonser