Friskolor och vinster

Friskolorna kan i egenskap av att de är privata företag, ofta med vinstintresse, bedömas reagera starkare på ekonomiska drivkrafter. Om ett statsbidrag utformas så att goda resultat belönas mer om elevunderlaget är ogynnsamt ökar drivkraften för de i allmänhet effektivare friskolorna att etablera sig i sådana områden. Även kommunala skolor skulle få ökade incitament att förbättra likvärdigheten i skolan. – skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv i DN den 19 augusti.

Se: http://www.dn.se/debatt/bra-studieresultat-ska-ge-skolor-mer-statliga-bidrag-1.1155822

och

Folkpartiledaren Jan Björklund kan tänka sig att införa sanktioner mot friskolor som inte sköter sig. Exempelvis kan de få vänta med aktieutdelningen, sade han på torsdagen under SR:s partiledarintervju.- DN

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/bjorklund-beredd-infora-sanktioner-mot-friskolor-1.1155983

Nu har friskolorna blivit fler och alltmer populära.

Och färre elever söker sig till kommunala gymnasieskolor.

Den allmänna skolplikten infördes år 1842.

Privata skolor har funnits ännu längre tillbaka i tiden, och var då privata även ekonomiskt sett.

Villkoret för att fristående skolor skulle få statligt stöd var att de erbjöd en undervisning som saknades inom det ordinarie skolsystemet.

Med friskolereformen 1992 kom systemet med kommunala bidrag till fristående skolor.

Att starta en friskola är fortfarande relativt oreglerat, skolföretagen tar ingen risk.

Det är kommunerna som står för risktagande om en skola lägger ner sin verksamhet.

All privat verksamhet som bekostas av de allmänna måste ha en balans mellan risknivån och vinstnivån.

Vad vi ser nu är att ett antal stora skolkoncerner etablerar sig över hela landet, köper upp mindre skolföretag och tar in riskkapital på internationella valutamarknaden.

Denna utveckling var oförutsedd och har inte kunnat beaktas av lagstiftarna.

Det kan bli så att vissa kommuner har endast privata skolor.

Därför anser jag att skolbolagen får ha en försäkring som garanterar att eleverna inte lider skada om skolan går i konkurs.

Idag ansvarar kommunen för att eleverna får skolgång.

Den som tar över skolgången bör också ansvara under en övergångstid. Så kommunen eller annan aktör har rimlig tid att ta emot elever som drabbats.

Det är inte en orimlig tanke att företag som driver skolor i vinstsyfte också försäkrar sig mot de risker det innebär att driva vinstgivande verksamhet.

Det kan inte vara meningen att kommunen skall stå för alla risker, medan skolbolagen befrias från allt ansvar och risktagande.

Jämför gärna med resebranschen, den var också oreglerad fram till 1972 då Resegarantilag (1972:204) infördes.

Resegarantin visade sig stoppa ny konkurrens, eftersom det krävs ett betydande eget kapital eller andra finansiella åtaganden.

En försäkring kan däremot anpassas till verksamhetens storlek och vara mera lämpligt för skolbolag.

Skolverkets och friskolornas organisationer bör utarbeta villkor som är acceptabla för alla berörda parter.

Annonser

En reaktion på ”Friskolor och vinster

Kommentarer inaktiverade.