Sagor och verklighet

Din dagliga lärobok

I Hallandsposten hittar du dagsfärsk kunskap om livet och omvärlden, på både nära och långt håll.

Vi ger dig intressant fakta och utveckling om näringsliv, ekonomi, miljö, sport och kultur.

Vill du glänsa med det allra senaste kompletterar du med att gå in på hallandsposten.se”

– Annons i HP

Och här är verkligheten

”Medias överrepresentation av våld och kriminalitet i Andersberg skapar oundvikligen en bild av att invånarna är våldsamma och platsen är otrygg. Uttryck som krigszon, gängkrig, upplopp, skottlossningar, mord och mordförsök, anlagda bränder förstärker ytterliga den bilden.

I artikel Fastighet utrymd efter bombhot mot polisen beskrivs hur en polisstation i ett gränssamhälle till Halmstad, har utsatts för bombhot.86

Journalisten drar paralleller till Andersberg där en bomb påträffats tidigare samma år. Skribenten nämner dock i samma mening att det inte finns någon koppling mellan fallen. Trots detta anser han det nödvändigt att dra en parallell mellan de två.

Oavsett om det händer negativa saker i Andersberg så nämns området i negativa sammanhang och det påverkar läsarens bild av området. På detta sätt behöver inte bilden av ett ”våldsamt Andersberg” inte ha någon verklighetsförankring. De

stereotyper av Andersberg som förekommer i samhället påverkar medias presentationer, oavsett vad som har inträffat eller ej i området. På samma sätt påverkar stereotyperna även besökarnas och invånarnas upplevelse av platsen.

Sociala problem och kriminalitet förekommer i socialt utsatta statsdelar, liksom i andra välbärgade områden. Jag har under arbetets gång redovisat hur media med skiftande metoder förmedlar nyheter så att det uppfattas som utmärkande förortsproblem.

Följande exempel förtydligar hur den problemorienterade förortsdiskursen identifierar avvikande kulturer som orsak till förortsproblemen.87

”Journalister bidrar till främlingsfientlighet genom att skriva hedersmord när invandrare mördar kvinnor, men kalla det ”svartsjukedrama” när en svensk man dödar sin före detta”.

I artikeln Hedersmord är ett känsligt ord problematiseras begreppet hedersmord.

I artikeln menar journalisten att våld mot kvinnor får en kulturell innebörd i media när det gäller utlänningar och relateras till psykiska sjukdomar, vårdnadstvist och alkohol när det gäller förövare födda i Sverige.88

Genom att benämna brott som hedersmord så menar jag att de kvinnor som blir förtryckta av svenska män osynliggörs. Jag vill poängtera att genom att tala om andra kulturer och dela in folkgrupper i vi och de andra så är det lättare att avfärda att dessa problem förekommer i hela samhället.

Journalisten i ovanstående artikeln har en roll som i det närmaste kan likna en (självutnämnd) expert som ämnar förklara situationen, till och med reda ut problematiken.

Motsägelsefullt är det journalistens åsikter som representera båda sidor av debatten. Journalisten förklarar att samhällen i mellanöstern och Nordafrika accepterar att mannens bestämmanderätt över kvinnan och att det kan leda till självmord eller mord.

Genom att framhäva detta som kulturella avvikelser så framstår Västeuropa och Sverige som moderna och sekulariserade samhällen. Avvikelserna blir tydliga när kulturer generaliseras och framställs som kontraster.

Stereotyperna skapar därmed en polariserande effekt av kulturer eftersom fokus ligger på olikheterna. Det är svårt att ifrågasätta Sveriges moderna och jämlika samhälle, eftersom den jämförs med en patriarkalisk stereotyp. Genom att betona östliga kulturers acceptans till kvinnoförtryck så framstår Sverige som ett land där det inte förekommer förtryck.

Journalisten tar därmed inte hänsyn till svenska individers maktmissbruk av det motsatta könet och att det faktum att kvinnor i Sverige lider störst risk för misshandel i sitt eget hem.89

Journalisten menar att patriarkala strukturer inte sällan leder till mord och drar en parallell till det så kallade Andersbergsmordet, då en utländskt född man mördade sin ex- fru. Det framgår

av texten att journalisten är medveten om att myndigheterna inte klassificerade fallet som ett hedersmord, men uppmanar ändå ”att det är värt att fundera över att kvinnan trots allt var hotad av sonen”.90

Journalisten förklarar hur ”starkt socialt tryck (…) får honom (mannen) att utföra det hemska dådet”.91 Det betyder att han bygger vidare på den problemorienterade förortsdiskursen kring den brutale mannen.

Jag menar att män med utländsk bakgrund skildras på ett primitivt sätt som ger intryck av att männen hetsar varandra att hålla kvinnorna under kontroll genom våld och förtryck.”

Anna Jansson i Den ständigt avvikande förorten, Medias diskriminering förorten Andersberg

Annonser