Invandrarbarn i svenska skolan

Skola och utbildning är ett av de viktigaste integrationsområdena och har en central roll när det gäller att förbättra invandrarbarnens möjligheter i livet.

Invandrarbarn som är i skolålder sätts in svenska skolor i en klass som motsvarar deras åldersgrupp.

Sedan förväntas dessa ungdomar att på ett mirakulöst sätt snabbt komma i kapp andra barn i klassen.

Det kan exempelvis gälla invandrarbarn från Afrika eller Asien där krig och oroligheter har lamslagit skolor i flera år.

Och barnen har missat skolgång i flera år.

Är det lämpligt att göra så?  Om inte, hur skall man gå till väga?

Vi har inte råd att misslyckas i denna för integration viktiga moment i barnens liv.

I en rapport från EU anges att i den fransktalande delen av Belgien samt i Tyskland, Frankrike, Sverige och England går 5–12 % av eleverna i skolor där mer än 40 % av eleverna är invandrare.

Det gör en del. Vissa skolor anpassar sig när det gäller matsedlar, klädkodex, simundervisning och idrottsundervisning, religiösa helgdagar och andra dagliga frågor.

Andra har särskild personal för kontakten mellan hem och skola, och använder ”interkulturella medlare” för att skapa kontakt mellan hem, skola och det övriga samhället.

Min räcker det?

Eller skall Halmstads kommun, i brist på förebyggande åtgärder i ett tidigare skede, fortsätta att skriva in dessa barn på Klaragymnasiet när den rätta åldern är inne.

Klaragymnasiet är Halmstads nyaste kommunala gymnasieskola och skolan har bara ett program, individuella programmet.

Här går bland annat elever som inte har godkänt i svenska, matte eller engelska.

Är detta den rätta vägen till integration?

Annonser