Kristdemokrater, frihet och trygghet

Det finns element av både liberalism, konservatism och socialism i den kristdemokratiska principprogrammet.

Marknadsekonomi, personlig frihet, traditionella värden såsom äktenskap, familjgemenskap, valfrihet, solidaritet och medmänsklighet är begrepp som präglar partiets samlade dokument och handlingar.

I Sverige är det svårt att tala om andra ideologier än de fyra traditionella, nämligen kommunism, socialism, liberalism och konservatism. Det beror delvis på att Sverige inte haft något klart definierat kristdemokratiskt parti någon längre tid.

Men kristdemokratin har en betydligt äldre historia. Den har rötter i den västerländska judisk-kristna idétraditionen.
Kristdemokrati som en politisk ideologi syftar till att tillämpa kristna principer för den allmänna ordningen.

Den växte fram 1890 -talets Europa, till stor del under inflytande av katolska social undervisning. Den fick sin starkaste fäste i Tyskland efter andra världskriget under Konrad Adenauer.

Ekonomen Wilhelm Röpke och finansminister under Ludvig Erhard bidrog till den praktiska tillämpningen av den kristdemokratiska ideologin i Tyskland.
I praktiken är kristdemokratin ofta försiktig om kulturella, sociala och moraliska frågor och progressiva i skattemässiga och ekonomiska frågor.

I Europa, där motståndare har traditionellt varit socialister, kristdemokratiska partierna är måttligt konservativa men i Latinamerika lutar de åt vänster.

Liberalism, konservatism och socialism är inte längre ömsesidigt uteslutande alternativ för kristdemokratin.
Frihet, jämlikhet, broderskap- dessa tre ord blev en triad när man firade revolutionen i den Frankrike den 14 juli 1791 Då betydde ordet frihet -folkets frihet, först och främst att skapa sig sin egen författning men också att ha sitt eget öde i sina händer.

Jämlikhet var likhet inför lagen men blev för de mer radikala under revolutionen också kravet på större ekonomisk jämlikhet. Broderskapet var internationellt – alla folk hade samma rätt till en fri författning och bör hjälpa varandra i denna strävan.

Dessa tre ord användes för första gången i slaveriets högborg-USA, i ett land där jämlikheten var avsedd endast för vita män.

Slavar och kvinnor var inte inräknade i denna jämlikhetsideal. Även i frankrike var det fransmän som åsyftades, afrikanska kolonier var inte med i konceptet.

Med tiden har orden tendens att byta eller ändra mening. Så är det även med dessa tre ord. Här i Sverige byttes broderskap mot solidaritet.

Den av arbetarrörelse visad engagemang för den internationella solidariteten gäller numera bara sina ideologifränder i länder som Kuba.
I skriften Arbete, livsstil och motivation skriver Professor Hans L Zetterberg ”Liberalismen och socialismen är uttryck för den franska revolutionens krav på frihet, jämlikhet och broderskap.

Liberalismen är frihetens politiska ideologi, socialismen är gemenskapens, det jämlika broderskapets ideologi.

Båda växte fram på 1700-talet. Historiskt och sociologiskt kom liberalismens genomslag före socialismens.

Sverige hade t ex en period av liberal politisk dominans innan vi fick en period av socialdemokratisk dominans.

Självbiografiskt och psykologiskt kan ordningen mellan liberala och socialistiska värden vara den omvända.

Man är först socialist, sedan och under gynnsamma omständigheter blir man liberal. Barnet söker vanligen först gemenskapens trygghet och är sedan redo att pröva frihetens lycka.

Först kommer alltså trygghets- och gemenskapsbehoven, och när de är tillfredsställda kommer frihetsbehoven och behoven att förverkliga sig själv.”

Kristdemokrater kan åstadkomma stora saker. Wilhelm Röpke, far till kristdemokratin som fostrat Tysklands förnyelse efter andra världskriget skrev

”Marknadsekonomin, och med social och politisk frihet … innebär att det finns ett samhälle där vissa grundprinciper respekteras … individuell insats och ansvar, absoluta normer och värderingar, självständighet baseras på ägande, klokhet och djärvhet, beräkning och sparande, ansvar för att planera sitt eget liv, god samstämmighet med samhället, i familjen känsla, en känsla av tradition och växlingen mellan generationerna i kombination med en öppen attityd inför av nuet och framtiden, korrekt spänning mellan individ och samhälle, fast moralisk disciplin, respekt för värdet av pengar, en känsla av den naturliga ordningen, och en fast värdegrund.”
Den kristdemokratiska politiken i Sverige anpassa och utvecklas kontinuerligt. Nu har det bildats en grupp FFFF inom partiet. Bokstäverna står för som står för Frihet, Familj, Flit och Företagsamhet. Ett seminarium arrangerades av FFFF under Almedalsveckan i juli och en inspirationsbok lanserades för kristdemokratiska förnyare. . FFFF har den viktiga uppgiften att arbeta för en dialog och förnyelse i partiet. Intressegruppen finns på Facebook där alla som vill arbeta för ett förnyat kristdemokratiskt parti, med en genomtänkt borgerlig samhällssyn välkomnas att medverka.

Annonser